Superlångt och detaljerat inlägg om mina 2 senaste dygn. Läs om du orkar!

" HÅLL KÄFTEN, DU LOVADE ATT INTE VÄCKA OSS!!!!"

" jag ska bara duscha, du kan lägga dig igen" säger jag i lugn samtalston, och jag får anstränga mig SÅ för att inte gråta av skratt. Deras morgonhumör är inte nådigt!!!!!!! 

Efter en svidande varmdusch tassar jag försiktigt ut från rummet, livrädd att väcka någon av dessa monster igen. 

Någon timme senare vågar jag mig in och fråga "vill ni med och möta de andra tre på stationen?"

Svaga mumlande till svar. Jag vågar mig fram, sätter mig på sängkanten och säger "du..är du fortfarande arg?"

Han svarar "nej, jag var aldrig arg"

HAHA dagens lögn var därmed framförd. Men sådär är det alltid. Förbannade ena sekunden, bästisar andra sekunden. Lite ryggkliande och vi är hemma igen. <3 

Vi knetar iväg på delhis kaotiska gator, och där i vimlet, ser jag tre vackra individer. På närmre håll ser jag att de är lika bruna som mig (nästan) och det strålar om dom! Värmen sprider sig i hjärtat på mig. Wow, jag har saknat er mer än jag själv var medveten om. 

Glädjen blir kortvarig. 15 minuter om jag ska tala klarspråk. I 15 minuter hinner vi umgås innan jag måste bege mig. 15 minuters leende, pussar och kramar. Varför varför varför måste skiljas åt redan? 

Men jag sliter mig loss. Sliter mig loss ur hans famn, men han drar mig tillbaka. Mitt hjärta slår och jag får en klump i halsen. Släpp mig nu, annars kommer jag aldrig iväg. 

"Du är den modigaste vi känner! Så jävla grymt av dig, det kommer gå fantastiskt bra, vi är så stolta!"

Och där får det räcka. 

"Håll käften med det där snacket, nu går jag! Hejdå, ha mobilerna på er!!!"

Och så går jag. Jag hör hur de skrattar varmt och säger "shit vad tomt det kommer bli" 

Oh ja. Jag ångrade mig redan i rikshan. Tänkte "nej, jag åker inte ifrån dom"

Men nu får du ge dig Olivia. Ta dig samman!!!!! 

Sagt och gjort. Jag tar mig samman, biter mig i tungan och sätter mig på tåget och kopplar i hörlurarna. Nu är jag påväg. 

Vad gör man då i 40 timmar? Jo, man äter ju mestadels av tiden. Choklad! Och dricker chai. 

Jag läser min bok på engelska, och försöker ignorera den jobbiga gloende franska gubben på 75 bast. Jag ler när min telefon blinkar och på displayen lyser "Kalleponken calling" 

Vi pratar länge. Lägger på. En timme senare "David kingen calling" vi pratar ännu längre. Han utmanar mig i hans och Kalles "köpa-all-mat-som-säljs-på-tåget-tävling". Jag skrattar och säger att jag nog skippar den tävlingen. Deras tåg är trotsallt bara 10 timmar. Mina pengar skulle ta slut...

Första natten. Köld!!!! Mitt fönster går inte att stänga helt, vilket resulterar i att jag huttrar natten lång. En indie frågar om han får ligga på golvet bredvid min bädd. Självklart! Jag erbjuder honom även en filt, men han tackar artigt nej. Han måste varit lagom stolt, med tanke på att jag frös ihjäl med 3 filtar och han med 1....

Vaknar av sms från David som berättar att deras natt varit lika kylig. Det tröstar faktiskt. 

När solen gått upp tittar jag ut och blir förvånad över klimatet. Palmer?! Vad tusan?! Vad hände över natten? Några timmar senare: svetten rinner. Fönstrena är vidöppna, fläktarna är igång, solen steker. All choklad jag köpt på mig=smält. Sorgligt, men ett bra tecken att jag är på rätt väg. 

Trots dötrist sällskap i form av gloende gubben och hans fru som kan ca 0,1% engelska och verkar tro att jag förstår franska + en tafatt, otrevlig, bitter, snofsig japanska så är det en rätt bra dag. Pratar i telefon igen med grabbarna, och trots knackig täckning lyckas vi föra en trevlig konversation. 

Andra natten. VÄRME! Öppnar fönstret, ligger utan filtar och svettas ändå. Men det är najs, jag hatar att frysa. 

Framme i Goa. Hoppar av tåget, delar på en riksha med tråkmånsarna och hamnar på en buss mot Palolem för endast 40 rupies. Checkar in i en mysig hydda för ca 50 kronor natten. Surt att gå från att dela rumskostnad på 3 till att vara helt solo, men tur att det är så pass billigt!!! 

Idag har jag ätit gröt, druckit vatten, tränat (HÖR OCH HÄPNA!!!) då jag insett att gänget kommer vara så sjukt vältränade efter 3 veckors vandring, så nu måste jag försöka några gånger i veckan. Imorgon ska jag upp tidigt och ta en morgonpromenad på stranden!

Men jag har även ätit både chips och glass, MAGNUM!!! 

Nu är klockan åtta och jag ska gå och se om det finns något mysigt ställe som har något gott att äta. Blev även inbjuden till ett party på någon restaurant, men orkar inte det ikväll. 

PÅ ÅTERSEENDE!!!