livet är en metafor

blir stum av förundran över hur fantastiska vänner jag har. och även sådana som man inte pratar med så ofta, som visar sig vara omtänksamma och helt fantastiska de också. har jag tur eller har alla sådana människor i sitt liv? jag vet inte. jag är iallafall grymt tacksam. och idag är jag extra tacksam till min bebibror, du äger massa.
 
NOTE (till mig själv): jag får skärpa mig. kan inte hålla på såhär på träningarna osv. folk lär tröttna. jag är så jävla töntig. TA DIG SAMMAN!!! vem orkar med en sådan människa som mig egentligen? (tydligen jävligt många fler än jag visste. tack igen.)
 

jag skulle vilja skriva av mig här. berätta för hela världen (eller okej de gullungarna som läser min blogg) att jag är så medveten om saker och ting som andra inte tror jag är medveten om, det är lite roligt faktiskt. haha jag känner att jag har rätt stor makt, över olika saker. men de sakerna tänker jag inte skriva här. det blir bäst att lämna de sakerna osagda. men jag vet exakt precis vad som händer. :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0