allt går ganska mycket åt skogen nu. svek är ju en del av vardagen som sjuttonårig tjej. vänner kommer och går. och sen när man får hjälp av en vän som man egentligen inte känner så får man skit för det också? så hur ska man göra? ska man bara sitta och stirra in i en vägg när det finns hjälp - hjälp som man tydligen inte får ta emot? är det rätt, och isåfall, vad är egentligen fel?