ett inlägg som egentligen borde vara i papperskorgen

Mötte ett par djupt bruna ögon. Oj vilka ögon. Men nej, tyvärr. Det går ju inte. Fuck you over and over again :).
.
Fått skolkortet. Blev nöjd på gemensamma men inte enskilda. Som vanligt. Svettats floder. Frysit. Funderat över den där killen vid busshållsplatsen. Vem var han egentligen? Såklart jag inte kommer få reda på det. Kanske aldrig. Men livet är ju sådär. Fundersamt och ganska så orättvist.
Druckit te med för mycket socker i. Tittat på tv3. Fått pengar. Även slösat pengar. Saknat min älskade bror (ler när jag ser den underbara teckningen hon ritat till mig). Undrat varför man inte räcker till, hur mycket man än försöker. Men återigen - livet är ju sådär. Längtat efter mina thaivänner. Oroat mig för farfar. Kliat mig i ögonen så linsen åkte ur. Nästan.
.
Varför ser jag inte ut som henne? Allting vore mycket enklare då. Trött på att hela tiden tänka efter. Och varför kan man inte sola sig vit? Då skulle jag ligga på stranden hela dagarna när jag kommer till Thailand. Men icke.
.
varför ska det vara så ((/&%&#¤%/?!*^/("#% svårt? varför kan det inte vara som i filmerna? varför förstår folk inte? folk förstår ingenting. det gör mig så fruktansvärt förbannad. men jag kanske är vrickad. det kanske är jag som inte förstår. men kan någon få mig att förstå då! så det underlättar litegrann. åh. min novell vill jag ändra. och skriva om honom. det vore enklare. då behöver jag inte hitta på en berättelse utan kan skriva utifrån mitt egna perspektiv. men det går ju inte. det vore så genomskinligt. istället får jag skriva - liksom alltid - en ytlig kärleksnovell. lika ytlig som romantiska komedier. som 'the proposal'.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0